Idag hade jag tänkt mej att jag skulle sova ut ordentligt och länge för familjen skulle iväg till kyrkan tidigt imorse och jag kände inte riktigt att jag ville med. Det var vad jag trodde iaf. När klockan e 8 på morgonen vaknar jag av att hundjäklen skäller som en galning och gnäller. Alltid när vi lämnar huset så sätter vi in henne i hennes hundbur som hon har nere i källaren, som ju då e precis utanför mitt rum. Annars e risken stor att hon far runddor som en galning där uppe och det vill man inte när hon e så stor som hon e. I den stunden kände jag mest för att ta ett hagelgevär och skjuta skrället. Men efter ett tag lugnar hon sej så jag försöker somna om och när jag nästan lyckats knackar det på min dörr. Eftersom ingen e hemma så undrar jag vem det kan vara. Som e inne i huset dessutom. Då e det Hayden som står där. Vad gör du hemma sa jag och då sa han att han vet inte men att föräldrarna inte e hemma iaf. Var e dina bröder då? Dom ligger fortfarande och sover. Okej tänkte jag, var e Kasey och Brian då. Det hade varken jag eller Hayden nån aning om men så sa jag till han att dom förodligen e i kyrkan och bestämde sej för att låta ungarna sova ut istället. Förutom att Hayden ju inte gjorde det. Lite irriterad blev jag att han inte väckte Cort istället som e 17 som typ passar dom när föräldrarna e borta och jag inte jobbar. Men vad gör man, han var orolig var dom va. Han tog med sej hunden upp igen iaf så slapp jag höra henne. Jag fick somnat om en liten stund sen gick jag upp och fixa frukost.
Annars idag slappade jag lite och sen bestämde vi oss för att åka skridskor eftersom det inte blev av igår så Karolina kom hit och sen blev vi hämtade av Lina för att sedan åka och hämta Katrin. Men det blev aldrig att vi kom iväg idag heller för Katrins familjs hund e jättesjuk så den kommer väl dö vilken dag som helst så Katrin ville inte lämna honom förrän hennes värdmamma kom hem igen. Och det tog ett litet tag. Fy vad synd jag tyckte om hunden! Man riktigt såg hur han led i ögonen och att han hade ont, så egentligen borde han väl blivit avlivad för några dagar sen. Fy han bara låg där! Usch. När hostmamman sen kom hem hade det typ redan hunnit bli mörkt så vi bestämde oss för att åka och äta istället. Efter det gick vi på bio och såg Did you hear about the Morgans? Den var helt okej, lite smårolig sådär. Så överlag har söndagen varit bra :) Dagar som den här går så himla fort bara.
Imorron blir det jobb och ungarna börjar skolan igen. Ska bli najs :) Imorron ska jag träffa Malin också, ska bli kul!

Sov gott folk

Puss och kram!